Lena Furberg

Jag är bland annat barnbarn, dotter, lillasyster, fru, småbarnsförälder, nära vän, radhusägare, kattägare, krönikör, språkkonsult i svenska, praktikant på Funka, 80-talist, egenföretagare samt styrelseledamot i riksförbundet Attention Nacka/Värmdö. Observera att detta endast är några av mina roller, och att de är angivna utan inbördes ordning. Vissa är jag dock lite extra stolt över.

Krossa spargrisarna!

Minns du detta utskick som du fick hem i brevlådan i höstas? Om inte: du är nog inte ensam. Om du minns det: kommer du ihåg vad det innebar?

Kolla pengarna! – en uppmaning som vid första anblick kan kännas så enkel. Men vid närmare eftertanke, vad betyder det egentligen? Syftar ”kolla” i detta fall på förkortningen för ordet ”kontrollera”, eller vill någon att jag ska titta någonstans? I vardagstal använder iallafall jag utropet ”Kolla!” när det är brått att säga ”Titta där, vad häftigt!”

Jag har frågat runt bland kollegor, vänner och bekanta för att få reda på hur folk i allmänhet tolkade detta utskick. De flesta sa ”det där har jag inte fått”. Vissa hade tänkt ”åh, nu kommer de nya sedlarna!”, medan andra trodde att det var direktreklam för ofördelaktiga lån. Kolla pengarna! är med andra ord en mångtydig mening som väcker misstankar och har många möjliga associationer.

Utskicket i fråga kommer från Riksbanken. Det var alltså inte ett reklamblad, utan ett informationsblad. Myndigheten lade 6,5 miljoner kronor på att ta fram och skicka ut denna anspråkslösa broschyr i A5-format till alla hushåll i hela Sverige.

Vad ville Riksbanken att alla skulle kolla då? Jo, såväl meningen i sig som hela projektet (som faktiskt heter Kolla pengarna) innebär att de 50- och 1000-kronorssedlar som saknar ett metalliskt folieband (se bild nedan) blir ogiltiga som betalningsmedel efter årsskiftet. För att förtydliga: om knappt två veckor blir cirka sex miljoner 1000-kronorssedlar ogiltiga över en natt.

Två 1000 kronors sedlar varav den ena med ett folieband i kanten och den andra saknar foliebandet.

På språkkonsulternas årliga konferens förde jag detta utskick, som tydligen både fascinerar och irriterar mig, på tal. Vi diskuterade hur framtagandet av nyckelmeningen ”Kolla pengarna!” kan ha gått till. Om huruvida Riksbanken faktiskt hyrt in riktiga översättare för en enda mening, då inte mindre än 13 språk pryder framsidan. Och vi undrade om denna till synes så enkla mening kan ha orsakat liknande missförstånd på de andra tolv språken. Det är trots allt otroligt viktig information som behöver nå alla Sveriges invånare, eller, egentligen alla människor världen över som kan tänkas ha äldre svenska 50- och 1000-kronorssedlar hemma.

Det går inte att understryka tillräckligt hur stor roll ordvalet spelar i ett sådant här utskick. Ett enstaka missförstånd kostar 1000 kronor.

Sex miljoner missförstånd kommer att kosta sex miljarder kronor.

Annonser: