Stöd i grundskolan

Alla barn i Sverige har rätt till en lika bra utbildning. Men barn har olika förutsättningar att lyckas med skolarbetet. Ett barn som har en funktionsnedsättning har rätt att få särskilt stöd om det behövs. Rätten till stöd är samma för alla, oavsett om barnet har en diagnos eller inte.

Föräldrar och skolpersonal ska tillsammans med barnet komma överens om vilka stödåtgärder som är nödvändiga för barnets studier. Skolan ska sedan göra ett särskilt åtgärdsprogram som sammanfattar vilken sorts stöd barnet behöver och det som föräldrarna, skolpersonalen och barnet har kommit överens om. Åtgärdsprogrammet ska vara ett skriftligt, tidsbegränsat dokument som är daterat och undertecknat av skolans rektor. I en del kommuner kallas åtgärdsprogram för åtgärdsplan, men det är precis samma sak.

Det ska tydligt framgå i åtgärdsprogrammet vilka behov av stöd barnet har, hur skolan ska tillgodose dessa behov samt hur skolan ska följa upp och utvärdera åtgärderna. Det ska också innehålla en överklagandehänvisning, det vill säga information om hur du som förälder ska göra om du vill överklaga beslutet i åtgärdsprogrammet. Överklagandet ska i första hand skickas till den som har fattat beslutet i åtgärdsprogrammet, vilket i de flesta fall är skolans rektor.

Exempel på stödåtgärder

Det finns många olika sätt att stödja barn i grundskolan. Några exempel på stödåtgärder är:

  • olika slags praktiska hjälpmedel,
  • specialpedagoger, extralärare eller elevassistenter,
  • anpassning av läromedel och undervisningsmetod,
  • fysisk anpassning av lokaler.

Läs en mer utförlig beskrivning av dessa stödåtgärder under fliken:
Stödåtgärder och hjälpmedel.

Vem ansvarar för åtgärdsprogrammet?

Rektorn på barnets skola är skyldig att göra en pedagogisk utredning av barnets behov som ska resultera i ett åtgärdsprogram – ett mycket viktigt styrdokument som ger föräldern och barnet särskilda rättigheter. Barnets lärare och alla andra som arbetar i skolan är sedan skyldiga att följa åtgärdsprogrammet. Du som förälder har rätt att överklaga det som står i åtgärdsprogrammet.

Det står i skollagen att rektorn är skyldig att se till att barn med särskilda behov får extra stöd, så att skolan har dålig ekonomi är inget hållbart argument i domstol. Om rektorn säger att skolan har dålig ekonomi och därför inte har råd med stödåtgärder måste du därför anmäla skolan till Skolväsendets överklagandenämnd som är en del av Statens Skolinspektion (oftast förkortat Skolinspektionen).

Om du vill överklaga beslutet i åtgärdsprogrammet så gör du det direkt till den som har fattat beslutet, vilket oftast är skolans rektor. Du ska alltså inte överklaga beslutet i åtgärdsprogrammet till Skolväsendets överklagandenämnd.

Inget händer av sig självt

I praktiken fungerar stödet väldigt olika. I vissa skolor fungerar det bra, i andra dåligt. En orsak till detta är att rektorer och lärare har en skiftande kompetens inom detta område. Om du är förälder till ett barn med funktionsnedsättning eller behov av särskilt stöd så måste du vara beredd på att vara mycket aktiv för att ditt barn ska få det så bra som möjligt. Det löser sig sällan av sig självt. Men du har lagen på din sida – så det är värt att kämpa för.

Sidan senast uppdaterad: 8 november 2013

Annonser: