Ny studie: Dålig hörteknik i skolan försvårar för elever med hörselnedsättning

80 procent av klassrummen har dåliga akustiska egenskaper, 60 procent av hörtekniken fungerar inte som den ska och endast 20 procent av eleverna har kontakt med kommunal hörselpedagog. Det visar en studie av hörteknik och dess användning i skolor i Stockholm, som Specialpedagogiska skolmyndigheten och Hörselhabiliteringen på Karolinska Universitetssjukhuset gjort, för att kartlägga studiesituationen för elever med hörselnedsättning.

En person med hörapparat. FotoStudien omfattar situationen för 85 elever med hörselnedsättning i totalt 63 skolor i Stockholms län. Samtliga elever har någon form av hörapparat eller kokleaimplantat och var föreskrivna ytterligare hörteknik, som till exempel lärarmikrofoner.

- Resultatet är nedslående, men inte helt överraskande. Hörteknikens skick och användning svarar sällan mot elevernas behov och när tekniken väl fungerar upplever de brister i ljudkvalitén. Dessutom saknas i regel förutsättningarna för en bra ljudmiljö, säger Håkan Bergkvist, samordnare för auditiv miljö på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

Genom mätningar av ljudmiljön, observationer av hur hörtekniken fungerade, elevintervjuer och enkäter har förutsättningarna för eleverna att vara delaktiga i undervisningen undersökts.

Saknar kunskap om hörteknik

I Sverige finns omkring 4 600 barn och ungdomar med en hörselnedsättning av den grad att de förskrivits hörapparater eller kokleaimplantat. Uppåt 3 000 barn och ungdomar har även hörtekniska lösningar som komplement för att kunna följa med i skolans undervisning och delta i kamratgemenskapen.

Studien visar att lärare många gånger saknar kunskap om hur hörtekniken ska användas och hur undervisningen behöver anpassas. Tillgången till en hörselpedagog, som kan ge lärarna det stödet, saknades i 80 procent av fallen.

- Hörselpedagogen är en mycket viktig person när det gäller att förmedla kunskap till lärare och arbetslag om konsekvenserna av en elevs hörselnedsättning och hur man kan arbeta för att underlätta elevens delaktighet i undervisning och skolarbete, säger Håkan Bergkvist.

Brister på fler platser i landet

Studien omfattar situationen för 85 elever i Stockholms län, men Håkan Bergkvist bedömer att elever med hörselnedsättning i andra delar av landet upplever samma slags problem i skolan.

- Vi bedömer att många av resultaten vi redovisar är giltiga även utanför Stockholms län. Resultaten i den här studien visar att bristerna i ljudmiljön och elevernas hörteknik måste tas på allvar för att vi ska erbjuda en icke-diskriminerande skola. Det vinner alla elever och lärare på, säger han.

Länk till FoU-rapporten ”Vad var det du inte hörde - Hörteknik och dess användning i skolan”, öppnas i nytt fönster


Ny studie: Dålig hörteknik i skolan försvårar för elever med hörselnedsättning

En person med hörapparat. Foto
80 procent av klassrummen har dåliga akustiska egenskaper, 60 procent av hörtekniken fungerar inte som den ska och endast 20 procent av eleverna har kontakt med kommunal hörselpedagog. Det visar en studie av hörteknik och dess användning i skolor i Stockholm, som Specialpedagogiska skolmyndigheten och Hörselhabiliteringen på Karolinska Universitetssjukhuset gjort, för att kartlägga studiesituationen för elever med hörselnedsättning.

Skolböcker via app i Upplands Väsby kommun

En skolelev som lyssnar på skolböcker i hörlurar. Foto
Nu har samtliga elever i Väsby tillgång till skolböcker i ljudform, och kan lyssna på inlästa läromedel via en app. I och med en kommunlicens hos Inläsningstjänst är det nu möjligt för alla elever att på ett flexibelt sätt tillgodogöra sig kunskap, inte bara de med läs- och skrivsvårigheter.

Ökade krav på tillgänglighet

En skolkorridor med ett antal elever. Foto
Från årsskiftet klassas bristande tillgänglighet som diskriminering. Skolor bör se över sin miljö för att undvika anmälningar, påpekar SPSM.

En tillgänglig skola funkar för alla elever

En elev som skriver på svarta tavlan. Foto
Regeringen har nyligen lagt ett lagförslag om att bristande tillgänglighet i alla skolformer ska klassas som en form av diskriminering. Det föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. För att åstadkomma en tillgänglig skola behöver landets förskolor och skolor arbeta mer aktivt. Specialpedagogiska skolmyndigheten och Handikappförbunden har samtidigt lanserat ett verktyg som ger konkret hjälp i arbetet för en mer tillgänglig skola.

Bristande tillgänglighet i skolan blir diskriminering - Tillgänglighetspaket kan hjälpa skolorna

En elev som sitter och läser en bok. Foto
Med anledning av riksdagsbeslutet om ny diskrimineringslag som klassar bristande tillgänglighet som diskriminering även i förskolans och skolans verksamhet, överlämnar Specialpedagogiska skolmyndigheten och Handikappförbunden i eftermiddag sitt gemensamma tillgänglighetspaket kallat Tillgänglighet får skolan att funka till berörda inom regering, riksdag och departement. Paketet ger förskolor och skolor konkreta verktyg till att fördjupa och komma igång med sitt tillgänglighetsarbete.

Fler artiklar om Grundskola

Annonser:

LÄS MER HOS OSS

"Man har inte ork att kämpa för att få den hjälp man behöver i skolan, samtidigt som man kämpar för att passa in bland sina kamrater."

 

ur Andreas Cederboms krönika "När skolan kraschlandar ligger de funktionshindrade underst"

Till krönikan

GUIDE STÖD I GRUNDSKOLAN

Läs portalens guide om stöd i grundskolan.

Läs guiden

LÄS MER HOS OSS

"Regeringen har i flera propositioner slagit fast en vilja att jobba för att få tillgänglighet att genomsyra samhället. I bland annat proposition 1999/2000:79 ”Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken” slår man fast att vi ska jobba för att samhället i möjligaste mån ska tillgängliggöras så att funktionshindrade kan gå från att vara patienter till att vara medborgare i samhället. Det finns liknande initiativ inom EU och även FN."

Andeas Cederboms krönika om saker som sker parallellt

TIPSA REDAKTIONEN

Har du som förälder några erfarenheter du vill delge andra?


Kontakta gärna redaktionen och berätta!

Tipsa redaktionen

Funkaportalen drivs av Stiftelsen Funka   |  E-post: redaktionen@funkaportalen.se   |    Kontakt   |   Om webbplatsen   |   Webbkarta