Hjälpmedel för läs- och skrivsvårigheter

Person vid datorskärm. Foto

Torbjörn Lundgren, en av Sveriges ledande experter på området läs- och skrivsvårigheter, berättar om diagnoser och hjälpmedel:

Vem har läs och skrivsvårigheter?

Läsning och skrivning är en färdighet som kräver två saker: Funktionella förutsättningar och vana/träning. Själv har jag dyslexi – biologiska, funktionella förutsättningar som skiljer sig från det som anses normalt. Men jag har ägnat livet åt att läsa och skriva. Ännu i 40-årsåldern kastade jag ofta om bokstäverna b och d, men jag hade då lärt mig berätta i skrift. Idag när jag är 60 år, kastar jag sällan om bokstäverna.

Så finns det en annan typ av lässvårigheter. Personer som inte har några egentliga problem, som läste och skrev i skolan, men sedan inte ägnat sig åt det. ”Före detta läsare” som i kanske 20 år ägnat sig åt annat. Det är självklart att de får svårt att läsa en dagstidning med behållning. Men det centrala är ju situationen man ställs inför. Båda kategorierna – liksom personer med annan etnisk bakgrund – kan många gånger hanka sig fram, men så införs ett enhetligt rapportsystem på arbetsplatsen. Alla ska skriva in vad de gör i en databas. Då uppstår problem. Då blir även ”före detta läsaren” handikappad.

Hur påverkar problemen individen?

Den som berörs behöver inte själv vara medveten om sina egna problem. Många tror sig bara vara dumma eller korkade: ”Jag förstår ingenting”. Då söker man inte hjälp. Då ansöker man inte om hjälpmedel. Man gömmer sig. Man trixar och fixar på alla de sätt för att komma runt problemen och blir därmed ofta, ur företagets synvinkel, kverulant. Jag känner en person som arbetat med att lotsa ut personer med dyslexi i arbetslivet. Han sa upp sig när man infört ett sådant rapportsystem som jag nämnde ovan. Ska man genomföra omorganisationer på företag, måste man alltså ha grundläggande kunskaper om hur medarbetarna fungerar.

Men i Sverige får ju de som behöver hjälpmedel via staten?

Det stämmer vad gäller exempelvis synskador. Men inget landsting förskriver hjälpmedel för läs- och skrivsvårigheter, eftersom det kan ha så många olika orsaker. Har man diagnosen dyslexi så är det fyra landsting som idag förskriver hjälpmedel – Stockholm, Skåne, Dalarna och Sörmland. Men att det går att söka betyder inte att man automatiskt får hjälpmedel och även bland de här fyra landstingen diskuterar man att dra in rätten.

Hur kan det komma sig?

Att landstingen inte skriver ut hjälpmedel kan paradoxalt nog bero på att målgruppen är för stor. En motsvarighet finns bland läromedlen i skolan, där riksdag och regering 1994 avslog en begäran om att Tal- och Punktskriftsbiblioteket, TPB, skulle få i uppgift att läsa in dem. Motiveringen till avslaget var att så många berördes, att inläsningarna skulle kunna ske kommersiellt. Först tio år senare, började några förlag läsa in vissa böcker och det är först på universitetet man har rättighet till inläst kurslitteratur.

Hur ser handikapprörelsen på det här?

Det borde vara en självklarhet att landstingen ser sin roll som demokratiska institutioner och beviljar hjälpmedel till de som behöver. Vi är ju också skattebetalare. De beslut som finns i vissa landsting om att vi inte är berättigade till hjälp är en skam för ett av världens rikaste länder. Det kostar att anordna fria val, men den kostnaden nämns aldrig. Det är en demokratisk självklarhet. Det borde även detta vara.

Hur ska jag göra?

Du som behöver hjälpmedel ska naturligtvis ställa krav. Men med tanke på hur situationen ser ut är det också nödvändigt att vara kreativ på egen hand. Ibland kan det finnas verktyg som ger stöd utan att någon kallar det för hjälpmedel. Googles sökfunktion, som är gratis, har exempelvis möjlighet att ge förslag om användaren stavat fel. Man kan också söka på bilder i stället för text. Om du har en dator med Word installerat så finns det flera bra funktioner där som kan användas, automatisk korrigering ger hjälp både med stavning och grammatik.

Det finns gratis hjälpmedel som kan ge både uppläsning och visuellt stöd när man surfar på internet. Du kan läsa mer om Talande Webb på portalens Tema-sidor.

Dessutom finns det många olika typer av hjälpmedel som du kan köpa:

  • Talsyntes, skärmläsare
  • Ordbehandlingsprogram
  • Rättstavningsprogram
  • OCR-program
  • Ordlexikon
  • Taligenkänning
  • Ordprediktionsprogram
  • Ordböcker

Annonser:

REPORTAGE HJÄLPMEDEL

Läs portalens reportage om hjälpmedel.

Läs reportagen

LÄS MER HOS OSS

"Borde kanske jag själv få bestämma vad jag behöver?"

ur Henrik Götessons krönika "Handikapp, attityder och handikapp".

Till krönikan

LÄS MER HOS OSS

"I svaret på den lilla grabbens fråga om det fanns rullstolar på min tid ligger en beskrivning av ett samhälle som faktiskt förändrats. De fanns ju säkert även på min tid men inte på de platser där jag befann mig."

Till Stefan Johanssons krönika "Allt har sin tid"

TIPSA REDAKTIONEN

Har du ett snyggt och läckert hjälpmedel som också fungerar bra?
Skicka gärna in en bild till oss med en kort beskrivning av hjälpmedlet.

Tipsa redaktionen

Funkaportalen drivs av Stiftelsen Funka   |  E-post: redaktionen@funkaportalen.se   |    Kontakt   |   Om webbplatsen   |   Webbkarta